... kärlek - glädje - frid - tålamod - vänlighet - godhet - trofasthet - ödmjukhet - självbehärskning ...

torsdag 24 september 2009

Återbesök på Ryhov

Har varit hos ortopeden. Eftersom jag är på kursvecka när jag hade blivit kallad så fick jag komma idag istället så att ortopeden Anne kunde kolla på knät innan jag åker.

Det är lättare nu när rörligheten är bättre och det inte är så smärtsamt. När hon såg låret konstaterade hon vilken hård smäll det måste blivit och miniskerna i knät har nog fått sig en omgång. Inre ledbandet var också ömt och kanske var det något med bakre korsbandet också. Som ni märker har jag redan glömt och har ingen aning om vad jag menar. Men troligtvis så självläker det, om inte knät börjar haka upp sig.

Har besök nu men ska försöka göra klart allt inför kursveckan ikväll...
Hoppas ni har det bra. Och pappa, jag ber för dig! /Agg

torsdag 17 september 2009

Hur får man ihop livet rent praktiskt?

En fråga man nästan frågar sig var och varannan dag numera. Men Nu ska jag försöka plugga lite. Tyvärr har ju sådan här avskild tid blivit lidande av att det ska finnas så sjukt mycket aktiviteter hela tiden i pingstkyrkan. Men det är roligt att ha barn runt omkring sig om dagarna, även om man riskerar att få en spontan unge i knät, på fel ben, gång på gång...=) Skulle behöva lägga av mig kryckorna snart, är inte så praktiskt att ha dem med överallt, men det är nog ingen omöjlighet=) Tjinixen från mig för denna gång! /Agg

onsdag 16 september 2009

Gokart med pastorer = akuten nästa!

vad hade jag väntat mig. köra gokart med galna ungdomsledare och taggade pastorer, kan det bli värre? efter bussresan hem från teamresan var kvällen räddad, akuten stod på schemat för både terese och mig... Men innan dess hade vi två roliga dagar med teamet, kyrkans anställda.

(Eftersom inte några jönköpingsbor läser mig blogg så tänkte jag att jag lika gärna kunde skriva det här. Föreståndaren och de andra verkade inte så positiva till att vi skulle säga på akuten med vilken grupp vi körde gokart med. trots att de precis innan sagt att vi borde komma ut mer i samhället, så jag tyckte att det var ett upperligt tillfälle att skada mig så att jag fick ta mig in med mitt stora kors runt halsen i sjukhusets alla gångar...)

körde väl 75km/h tills svängen då jag hann bromsa lite när jag började snurra och kraschade in i däcken. Eftersom det inte fanns bälte flög överkroppen ur bilen medan benen satt kvar och jag låg snett på rygg vid sidan om "bilen". Benet började värka och jag satt där 1-2 minuter innan jag kunde trycka lite försiktigt på gasen och kom sakta men säkert runt. väl ute ur bilen behandlade vi med det lilla vi hade, så där satt jag med trosor i "kiosken" med uppsvullet lår. sen kunde jag inte gå och jag stelnade till mer och mer. hade konstant ont resten av dagen och ibland blev det ännu värre, vilket märktes i hela mig. Åkte buss till Jkpg från Halmstad och åkte sen till akuten med terese och våra två rullstolsförare. Spenderade hela kvällen där och de ska kalla mig på återbesök om några veckor om jag fortfarande har ont i knät. Låret får självläka. Så med "lårkaka" vilket gör att högra låret är 5 cm högre än det vänstra låret och att muskeln och muskelfästet i knät fått sig en törn så är jag positivt överraskad hur mycket mindre ont jag har idag. Men än kan jag inte gå. Jobbigt bara att vaden och foten svullnat upp och är svinkalla pga för lite aktivitet. Väntar bara på kryck-blåsorna i händerna också, spännande!

Citat från föreståndaren: Typiskt att två av våra teamare skulle skada sig, kunde det inte varit Daniel (ungdomspastor) och Linus (ungdomsledare) istället!

söndag 13 september 2009

En riktig...

...Kick Off - en riktigt bra start för att tagga inför året. Har spenderat några frusna men goa dagar med Jönköpings ungdomar för att visionera och ladda inför året som ligger framför. Och när vi väl kom hem fick vi besök, vilket var väldigt trevligt, men nu är man rätt så slut. Så jag får väl ta mig i kragen och försöka sova några timmar och njuta av att sova hemma, vilket i alla fall minskar risken från att bli ännu mer öm av att än en gång ramla ner från sängen (som jag gjorde när jag blev "väckt" igår av att en vän hoppade upp på mig i våningssängen, tappade balansen och drog med mig ner på golvet)

Imorgon och på tisdag befinner jag mig på teamresa med församlingens anställda, vilket nog också kommer att bli grymt roligt. Tror på en grymt bra men intensiv vecka, kommer troligtvis jobba alla 7 dagar, får väl ta ut lite timmar någon annan gång när det inte händer lika mycket. Varför inte vara där det händer!